Rygg

Det är vanligt med kraftiga ryggradskrökningar (kyfos, lordos och skolios). Ungefär hälften har skolios men den är hos de flesta tämligen lindrig. Ryggradskrökningarna påverkar hållningen och kan i enstaka fall också påverka funktionen hos hjärtat och lungorna. Kraftiga krökningar ge ofta smärta. Bröstkorgen kan vara asymmetrisk, och bröstbenet kan vara utskjutande eller insjunket (kölbröst respektive trattbröst). Ungefär en fjärdedel har platt rygg, vilket innebär att man saknar svank i ländryggen. Det leder till att kroppen får mindre stötdämpning och fjädring.

Duraektasi är ett av de tecken med vilket diagnosen fastställs. Det innebär en utvidgning av de bindvävshinnor som omger ryggmärgen och ryggvätskan. Dessa kan förekomma längs hela ryggraden. Det kan medföra ryggskott, huvudvärk och neurologiska symptom som tarm- och blåsproblem.

Behandling och råd
Ryggkorsetter kan vara bra för att stabilisera och förbättra hållningen men också för att lindra smärta. Det finns mjuka stödkorsetter och sådana i hårda material som stadgar upp ryggen. Korsetter bör ordineras av ortopedläkare gärna i samråd med fysioteurapeut och/eller ortopedingenjör.

Vid kraftiga ryggradskrökningar är det viktigt med återkommande kontroller hos en ortoped. Risken för att avvikelser ska uppkomma är störst i början av puberteten, då kroppen växer snabbast. Upprepade röntgenundersökningar kan behöva göras för att mäta avvikelserna exakt och avgöra om de tilltar. Ibland kan en specialsydd korsett användas för att stabilisera ryggraden, särskilt under uppväxtåren. Den måste bäras praktiskt taget hela dygnet, ibland i flera år, och är obekväm. Om korsettbehandlingen inte är effektiv och ryggradsavvikelsen blir alltför stor kan det bli nödvändigt med operation.

Duraektasi kan ge en svårbehandlad smärta. För att få hjälp kan man gå till en smärtspecialist. Kombination av olika läkemedel kan behövas och det tar tid att prova sig fram till rätt sådan.

 626 total views,  1 views today