Broschyrer

Marfans syndrom – Information för den som har eller möter människor med Marfans syndrom 

Svenska Marfanföreningens egen broschyr med omfattande information om det mesta som rör Marfans syndrom. Broschyren skickas via brev och beställs på: marfan.sverige@gmail.com

Läs som pdf-fil

 

Medlemsvärvaraffisch – Kom med i Svenska Marfanföreningen

Ladda ner som pdf-fil

 

Socialstyrelsens folder om Marfans syndrom – en sammanfattning

En kort sammanfattning av texten om Marfans syndrom i Socialstyrelsens kunskapsdata-bas om ovanliga diagnoser 

Läs som pdf-fil

Råd inför överlämning till förskola/skola

Styrelsen har arbetat fram en ny folder med stöd och råd inför överlämning till förskola/skola. Foldern finns att beställa på: marfan.sverige@gmail.com
Foldern finns också i en utskriftsversion.

Ladda ned utskriftsversionen här

Faktablad för patienter och vårdgivare om vad man bör och inte bör göra i olika förekommande vårdsituationer.

Läs som pdf-fil

Uppdaterad 2022-06-19

Föräldrainformation

Att få en diagnos
När vi får vår diagnos ser livet så olika ut. Vi kan reagera med lättnad, över att äntligen fått svar på många frågor. Vi kan reagera med oro, för vad det kommer innebära, sorg över det som inte blev, rädsla, frustration, ja, vi kan ju för den delen vara vuxna och ha levt ganska okej med syndromet, om än ovetandes, i hela vårt liv, medan andra står inför allvarlig medicinsk problematik hos sitt barn. Artikeln är skriven för föräldrar till barn som nyligen blivit diagnostiserade, men kan också ha beröringspunkter fr många av oss i föreningen.
Läs hela artikeln

Föräldraberättelser
Den danska Marfanföreningen har gjort en skrift om att vara förälder till ett barn med marfan. Den finns här översatt till svenska

Specialpedagogiska skolmyndigheten – SPSM
Specialpedagogiska skolmyndigheten är Sveriges största kunskapsbank inom specialpedagogik. För att bidra till att förskolor, skolor och vuxenutbildningar ger en utbildning som möter barns, ungas och vuxnas behov, oavsett funktionsförmåga, erbjuder vi stöd i form av kunskap och kompetensutveckling över hela Sverige, ett stöd som är kostnadsfritt. Läs om olika funktionsnedsättningar här

Uppdaterad: 2021-10-17

 

Boken Må bra med marfan

Ladda ner som pdf-fil

Beställ och få skickat med brev

Centrum för sällsynta diagnoser – CSD

Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid universitetssjukhusen. Du kan kontakta CSD i din region för att få vägledning, hänvisning och information som enskild person, profession inom hälso- och sjukvården och andra samhällsinstanser i frågor som rör sällsynta diagnoser, t.ex. om var det finns medicinsk expertis samt om omhändertagande och service i samhället. CSD är INTE en behandlande mottagning som man kan besöka.

Centrum för sällsynta diagnoser Mellansverige
Verksamheten vid Centrum för sällsynta diagnoser Mellansverige (CSD Mellansverige) omfattar sjukvårdsregion Uppsala-Örebro, det vill säga Region Dalarna, Region Gävleborg, Region Uppsala, Region Örebro län, Region Värmland, Region Västmanland och Region Sörmland.
Centrum för sällsynta diagnoser Mellansverige

Centrum för sällsynta diagnoser Syd
Verksamheten inom Centrum för sällsynta diagnoser (CSD Syd) omfattar södra sjukvårdsregionen, det vill säga Blekinge, Kronoberg, Skåne och södra Halland (Halmstad, Laholm och Hylte kommun).
Centrum för sällsynta diagnoser Syd

Centrum för sällsynta diagnoser Sydöst
Verksamheten vid Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) Sydöst omfattar sydöstra sjukvårdsregionen, det vill säga Landstinget i Kalmar län, Region Jönköping och Region Östergötland.
Centrum för sällsynta diagnoser Sydöst

Centrum för sällsynta diagnoser vid Karolinska Universitetssjukhuset
Verksamheten vid Centrum för sällsynta diagnoser vid Karolinska Universitetssjukhuset tillhör Stockholms sjukvårdsregion och omfattar Stockholms och Gotlands län.
Centrum för sällsynta diagnoser vid Karolinska Universitetssjukhuset

Centrum för sällsynta diagnoser Väst
Verksamheten vid Centrum för sällsynta diagnoser Väst omfattar norra delen av Hallands län (Kungsbacka, Varbergs och Falkenbergs kommun) och Västra Götalands län.
Centrum för sällsynta diagnoser Väst

Centrum för sällsynta diagnoser Norr
Verksamheten vid Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) Norr omfattar norra sjukvårdsregionen dvs Region Jämtland-Härjedalen, Region Västernorrland, Region Västerbotten och Region Norrbotten.
Centrum för sllsynta diagnoser Norr

CSD för sällsynta diagnoser i samverkan
CSD i samverkan drivs av Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård genom Nationellt programområde (NPO) sällsynta sjukdomar i samarbete med de regionala Centrum för sällsynta diagnoser.
Syftet med webbplatsen CSD i samverkan är att sprida information för att öka kunskapen inom området sällsynta hälsotillstånd.
Informationen kommer från hälso- och sjukvården, intresseorganisationer och andra samhällsaktörer.
Centrum för sällsynta diagnoser i samverkan

 Uppdaterad: 2024-11-16

Marfanliknande diagnoser

Loeys-Dietz syndrom (LDS)
LDS är en bindvävssjukdom som upptäcktes år 2005. Den orsakas av en mutation i genen TGFBR1 eller TGFBR2 och kan både ärvas och uppstå spontant. En del symptom är samma som hos Marfans syndrom; utvidgad aorta, läckande mitralisklaff, insjunken eller utåtbuktad bröstkorg, skolios, överrörlighet, plattfot och duraektasi.

Men det finns också symptom som inte finns vid Marfans syndrom; vridna och snirkliga artärer, utbuktningar och dissektioner i andra artärer än aortan, stort avstånd mellan ögonen (hypertelorism), bred eller delad gomspene, gomspalt, klubbfot, blå- eller gråaktig ögonvita, medfödda hjärtfel som förmaksseptumdefekt, öppetstående ductus arteriosus och bikuspidal aortaklaff.

Andra typiska symptom är ökad benägenhet för blåmärken, mjuk och genomskinlig hud, magproblem som svårighet att absorbera maten, diarré, magsmärtor och maginflammationer. Allergier mot mat och omgivning är vanligt. Instabilitet och missbildningar i nacken, benskörhet.

Linsdislokation, som är vanligt vid Marfans syndrom, brukar inte finnas vid LDS.

Läs mer i vårt faktablad här
Läs mer om skillnader och likheter här
Läs mer på Emma Bohlings blogg här
Läs mer på socialstyrelsens hemsida här

Vaskulär Ehlers-Danlos syndrom (vEDS)
vEDS är en ärftlig bindvävssjukdom som beror på förändringar i kollagenets uppbyggnad. Kollagen är ett av kroppens grundläggande byggnadsmaterial.

Det finns 14 olika typer av EDS och det är den vaskulära formen som liknar marfan. Både ärftlighet och symtom varierar inom de olika typerna. Orsaken till sjukdomen varierar också beroende på vilken typ man har. Symtomen är bland annat övertöjbar hud, överrörliga leder, ledkomplikationer som till exempel vrickningar, plattfothet, luxationer, kronisk led- och muskelvärk, spontana rupturer (bristningar), dissektion (aortaväggen delar sig) eller aneurysmbildning (pulsåderbråck) i stora och medelstora artrer i alla delar av kroppen, spontana bristningar av lungsäcken samt lös och överflödig hud.
Patientförening Riksförbundet Ehlers-Danlos syndrom

Beals syndrom eller Congenital Contractural Arachnodactyly (CCA)
CCA är en autosomalt dominant ärftlig bindvävssjukdom. Symtomen är långa, smala fingrar och tår, sammandragningar av fingerleder, höfter, knän och armbågar, missbildade öron som verkar hopskrynklade. Vid CCA förekommer inte samma ögon- och aorta-
problematik som vid Marfans syndrom.

Sticklers syndrom eller Hereditär artrooftalmopati
Stickler syndrom är en autosomalt dominant ärftlig bindvävssjukdom som ger symtom från ögon, öron, hjärta, skelett och leder. Förekomsten uppskattas till ca1 på 7 500 – 9 000 personer. Syndromet kan medföra närsynthet, starr (både grå och grön), näthinneavlossning och glaskroppssönderfall. Ögonproblemen kan konstateras redan vid ung ålder. Symtom kan också vara försämrad hörsel, artrit, missbildning av kotor, skolios, kyfos, ledvärk, lösa leder, platt ansikte, små käkar, missbildningar i gommen och mitralklaffprolaps.
Om Sticklers syndrom på engelska

Familjära aortaaneurysm och dissektioner (FAAD)
FAAD innebär en ärftlig benägenhet att få utvidgad aorta och dissektioner och där man inte hittar någon känd genetisk orsak.
Patienförening Aorta Dissektion Föreningen Skandinavien

Weill-Marchesanis syndrom
En bindvävssjukdom med symptom som kortväxthet, linsdislokation, starr, närsynthet och stela leder. Viss förekomst av hjärtproblem som läckande mitralisklaff, lungartärsklaffsförträngning, aortaklaffsförträngning och ventrikelseptumdefekt (alltså hål i väggen mellan hjärtats kamrar).

Homocystinuri
Termen homocystinuri betyder att ämnet homocystin utsöndras i urinen i en mängd som är större än normalt. Homocystein i hög koncentration påverkar olika stödjevävnader i kroppen, till exempel genom att göra ämnet fibrillin ostabilt. De vanligaste symtomen vid homocystinuri påverkar stödjevävnaden i ögon och kan då ge linsluxation, närsynthet, grå och grön starr. Stödjevävnaden i blodkärl och hjärna kan också förekomma och det senare kan ge utvecklingsstörning. Skelettet kan också påverkas. Personer med sjukdomen har ofta en lång och smal kroppsbyggnad. Även ljumskbråck, benskörhet, skolios, avvikelser i bröstkorgen, muskelsvaghet samt tunn och skör hud förekommer.

Läs mer på socialstyrelsens hemsida här

Shprintzen-Goldberg syndrom
Vid detta syndrom förekommer mitralklaffsprolaps, närsynthet och liknande skelettproblem som vid Marfans syndrom. Det som dock inte förekommer vid Marfans syndrom är psykisk utvecklingsstörning, försenad motorisk och kognitiv utveckling, missbildade C1- och C2-kotor i ryggraden, brett mellan ögonen medan aortarotsförstoring är ovanligt.

Uppdaterad: 2022-08-09

Kontroller hos specialister

Den som har Marfans syndrom eller liknande bindvävstillstånd behöver gå på olika kontroller. Det är individuellt vilka. Följande kontroller kan behöva göras:

  • Hjärtläkare (kardiolog) – från födseln vartannat år till tolv års ålder, därefter varje år tills puberteten är avslutad. Som vuxen varje till vartannat år beroende på resultaten av undersökningarna.
  • Ortoped – vid födseln och sedan varje eller vartannat år fram till 20 års ålder, för kontroll av sittande och stående längd samt skelettålder.
  • Ögonläkare – inom första halvåret från födseln, därefter varje år.
  • Klinisk genetiker – information och rådgivning i samband med att diagnosen ställs samt vid familjebildning.

Speciella undersökningar

  • Ultraljud eller ekokardiografi av hjärtat, där man bedömer delar av aortan, samt funktionen hos hjärtmuskeln och hjärtklaffarna.
    Datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MR) av hela aortan för att kontrollera omfattningen av en begynnande vidgning eller av misstänkt bristning. Även duraektasi diagnostiseras med hjälp av datortomografi eller magnetkameraundersökning.
  • Skelettröntgen av rygg, händer och fötter i samband med att diagnosen ställs, samt bedömning av ledstatus.
  • Lungröntgen, mätning av lungfunktionen (spirometri).
  • Ögonundersökning av synskärpan, brytningsfel, linsförhållanden, näthinnan och trycket i ögat.

Uppdaterad: 2024-11-16